Ida

Amanda Jenssen och Håkan Hellström till årets Palace Springbreak. Jag vill dit!

Idag infaller skottdagen. En unik dag. En speciell dag? Nja, kanske inte men skulle hur som helst inte vilja fylla år den 29:e!

Idag åker jag och min kära sambo på nöjeskryssning. Återvänder lördag kväll.

Tack för mig, hej

Som ni kanske märkt ändrar jag utseende på min Blogg hipp som happ. Detta beror på att jag aldrig är nöjd. Aldrig. Stilmallarna som finns att välja bland är något trista och jag har nu hittat in i "Ändra stilmall". Det betyder att jag sitter och knåpar med koder för att få fram färg och typsnitt som jag gillar. Kanske inte det bästa sättet eftersom programering aldrig varit min grej. But what, I like it. Snart lär jag mig kanske? Har iallafall bestämt mig, efter dagens knåp, att låta bloggen se ut såhär ett tag fram över.

Fast å andra sidan vet man aldrig när jag tröttnar. Aldrig nöjd. Ständig förändring är ju rätt kul!

Min dag blev inte alls som planerat. Som vanligt. Jag skulle anlänt till Ölandsbillackering vid sjutiden för att jobba till två ungefär. Istället vaknade jag med tre missade samtal. Strax efter sex var jag på plats på Mariahemmet ihop med städvagnen. En dag som skulle varit fylld med konstiga färgkoder och maskeringstejp byttes mot mopp och soppåsar. Så kan det gå.

Eftermiddagen kommer antagligen se ut ungefär som jag planerade igår kväll. Jag ska ta bilen in till Kalmar stad för att möta Lina. Sedan ska vi käka, umgås och ha sådär trevligt. En avkopplande och rolig eftermiddag med andra ord.

Tack för mej, hej!

Igår intog jag Jörgen Erik och Josefine Sagas biosalong. Filmen som visades var den svenska komedin Morgan Pålsson, Världsreporter. En film av och med killarna bakom Hipphipp.

Morgan och hans kamerman Robert skickas ner till Maboto, ett litet obetydligt land i norra Afrika. Det ska snart hållas val, ett val som borde passerat obemärkt, men då sker en stadskupp och  plötsligt befinner sig Morgan och Robert mitt i ett islamistiskt fundamentalist-inferno. De har världens chans att göra årets reportage men med Morgan lutar det mer åt att bli året katastrof.

Jag blev positivt överraskad. Stundtals tjöt hela biopubliken av skratt. Så även jag. Att göra film av en serie är inte det lättaste, så jag förväntade mig en halvdålig komedi, vilket den kanske var men jag gillade den. Ligger Hipphipp i din humorkategori? Då bör du se den här filmen. Egoistiska och idiotiska Morgan kan väl få vem som helst att dra på smilbanden?

Som ni kanske vet ser jag och min käre sambo en hel del på film. För det mesta nytt och frächt, men även gamla godingar. Hur som helst tänkte jag vara så vänlig att jag ger er lite/massor tips på filmer som är sevärda. Bara för att jag är den mest omtänksamma personen ni känner.

♦ Eastern promises, en härlig maffiafilm som börjar med att Anna, en ung barnmorska, är med om ett dödsfall i samband med en förlossning. Den omkomna mamman var en ryska och Anna vill ta reda på mer om henne.  Till hjälp har hon innehållet i flickans handväska - en dagbok och en tändsticksask. Det hela leder Anna rätt till den ryska maffians innersta kretsar.

Tvistad och spännande film.

♦ Black book, (Zwartboek) utspelar sig under andra världskriget. Den handlar om en judisk flickan som lyckas överleva kriget i Holland och går med i motståndsrörelsen med förhoppning att hitta personen som förråde och mördade hennes föräldrar.

Så som många andra filmer med temat Andra världskriget är Blackbook en riktigt bra film. Se den!

♦ Home of the brave. Ännu en film som utspelas under krig, denna gången i Irak. Den handlar om en grupp amerikanska soldater som överlevde Irakkriget och kom hem till Amerika. Flera av dem har svårt att återgå till det vanliga livet och förföljs av det som hände i Irak.

Bra film som berör.

♦ Fracture, (Bristande bevis) är en thriller med Anthony Hopkins i huvudrollen. Den handlar om en medelålders man vid namn Thomas som anklagas för att ha mördat sin fru, men på grund av brister i bevismaterialet försätts han på fri fot. Mordvapnet visar sig vara ett annat än Thomas pistol, och när det kommer fram att polismannen som utrett fallet haft ett förhållande med Thomas fru blir situationen än mer komplicerad.

Riktigt spännande, något förvirrande och otroligt bra skådespeleri.

♦ The golden compass, (Guldkompassen) är fantasi för hela familjen. Jag skulle kalla den en blandning mellan Sagan om ringen och Harry Potter, fast ändå i en kategori för sig själv.

Lyra lever i en värld där människorna inte har själen i sig utan brevid. Själen går vid människans sida i form av ett djur och kallas för demon. I den här filmen reser Lyra tillsammans med ett antal andra (därav jämförelsen med Sagan om ringen trilogin) mot norr för att rädda sin bästa vän och andra kidnappade barn. Till sin hjälp har hon givetvis en gyllene kompass.

♦ The hitcher är en förnyad version av en film från 1986. Egentligen en vanlig skräckis men när man tror att man vet precis vad som ska hända sker något helt annat. Sådant gillar jag. Filmen handlar om ett gulligt par som ger sig ut på en lång bilfärd. På vägen plockar de upp en liftare och han har såklart allt annat än vänliga planer...

♦ Underbar och älskad av alla och på jobbet går det också bra, handlar om Isabella och hennes drömmar om att vara framgångsrik filmstjärna och ha en fantastisk pojkvän. Dessvärre ser hennes liv inte alls ut som drömbilden, men det går väl att ändra på. Isabella kastar sig in utan efter tanke när chansen kommer och kanske kanske är drömmen inte så långt borta.

Svensk komedi som helt klart är värd att se. Gärna med tjejkompisarna så man kan skratta ihop.

♦ Premonition, (Ond aning/Varsel) handlar om en tvåbarnsmamma som förlorar sin man i en bilolycka. När hon vaknar upp dagen efter beskedet om hans död är han hemma precis som vilken vanlig dag som helst. Hon inser snart att olyckan inte skett än och att hon har en chans att stoppa den.

Snurrig men bra film med skådisar som Sandra Bullock och Peter Stormare. Filmen fick mig till och med berörd.

♦ We own the night, är ett kriminaldrama som utspelar sig på 80-talet. Nattklubbschefen Bobby, spelad av Joaquin Phoenix, får problem när klubben blir inblandad i ryska maffians affärer. Hans bror som är chef för en specialrotel får uppdraget att sätta dit en stor rysk knarklangare som håller till på Bobbys klubb. Detta sätter brödernas redan halvtaskiga relation på prov. Snart växer konflikten mellan polisen och maffian och Bobbys familj blir allt mer indragen.

Bra film, såklart och spännande.

Sådär då var det över. Det blev ett par. Jag hoppas någon eller några faller dig i smaken. Kan du inte bestämma dig? Se Premonition eller Blackbook. Nu är det filmtajm!!

Tack för mig hej!

Det är inte så märkvärdigt som det låter. Att fylla tjugo. "Hur känns det?" "Som igår.."

Nu får jag handla på Bolaget och komma in på en del uteställen, det är väl enda skillnaden. Större har jag inte blivit, kanske lite rund om magen isåfall ; ) haha. Klokare? Nja jag är väl lika smart nu som jag var förra året. Kanske har jag lite mer erfarenhet och kunskap om dittan och dattan. Och så är jag ju ingen tonåring längre. Men vadå, jag har aldrig lidit av att kallas tonåring. Kanske är jag vuxen nu. Det känns som att tjugo är någon slags avgörande ålder då man ska kliva in i "vuxenlivet". Så är det ju inte i verkligheten. Det vet både du och jag.

En del tvingas bli "vuxna" som barn, andra är barn tills de själva får barn och så vidare. Det finns ingen given ålder. Ingen alls. Jag är bara samma Ida, fast ett år äldre. Ja, så kan man se på saken.

Denna veckan har varit full, av jobb.. Lite trist, men jag vill ändå jobba. Jag är ingen bortskämd unge som sitter hemma och väntar på att pengar ska rulla in. Kanske främst för att jag inte har rika föräldrar. Det vore kanske något, men jag är glad att jag har det som jag har det. Som en vanlig Svensson, en medelmåtta. Att få jobba för sina pengar är faktiskt kul. Att spara lite då och då för att efter någon/några månader kunna köpa något man gått och längtat efter. Och dessutom veta att man själv tjänat ihop pengarna, genom jobb och slit. Underbart.

Hur som helst har jag städat mån-tors denna veckan plus att jag var med på visning idag. Så det har varit moppa golv varje dag skulle man kunna säga. Sedan försöker jag åka över till billackeringen så ofta jag kan. Pappa har kris just nu eftersom det är hur mycket som helst att göra. Igår när jag åkte därifrån stod tio bilar utanför som vi inte ens hunnit börja med, plus bilarna i verkstaden. Därför är det lite trist att jag inte kan vara där varje dag längre, det behövs ju. Men jag kan inte ligga och köra den biten bara för att jobba ett par timmar.. Tyvärr. Bensinen är dyr, för dyr!

Har jag lite tur kanske jag kan få ett eget ställe att städa på så småning om, det vore kanon. Ett riktigt jobb. Just nu är det lite upp och ner. Jag vet ju aldrig när jag jobbar. De ringer in mig ca klockan sex på morgonen om jag behövs. Och då börjar jag vid sex eller sju. Sedan kan man ju få veta någon dag innan att man får hoppa in, men det är rätt sällan. Nästa vecka har jag iallafall fått jobb tis-fre om ingenting ändras.

Det var allt om det. Tack för mej, hej!

Den omtalade och efterlängtade 40årsfesten ägde - som ni säkert vet - rum i helgen. Jag och Emmy åkte ner till Karlskrona i fredags och inhandlade det som behövdes. Det blev ÖB, Netto och Systemet. Haha! Sedan dumpade vi det mesta i lokalen.

På lördagen vid tretiden kom Emmy och Coffe till oss i lägenheten. Vi gjorde oss i ordning, peppade varandra och var allmänt glada. Eftersom vi hade myror i brallorna gick vi bort till lokalen ganska tidigt, halv fyra skulle jag gissa på. Plockade fram det som skulle fram och plockade bort det som var ömtåligt. Sedan fanns det inget mer att göra än att korka upp och vänta på gästerna. Ullis och Sara kom först, ca halv sex. Efter det droppade våra vänner in titt som tätt. När de flesta kommit öppnade vi våra paket. Härligt att fylla år, då får man både uppmärksamhet och presenter ; )

Alla verkade glada och festen rullade på med en massa alkohol, lite av Emmys och min otroliga bål och en stor portion dans och flamms. Eftersom festen började tidigt slutade den också så. De första drog sig hem vid nio och vi som var kvar längst vandrade hem runt tolv. Trots det tidiga slutet var det en underbar kväll. Tack alla som kom!

Jag är jättenöjd med festen, kanske inte pga av lekarna - de gick ju sådär, utan pga av gästerna. Alla som sagt att de skulle komma kom. De som sagt kanske kom inte, men det var inte hela världen. Det bästa var att vi slapp att folk drog sig ur i sista sekund. Det får man ju annars alltid räkna med. En blev sjuk, men det fick jag veta redan på fredagen och några kunde inte. Sånt är livet. Som sagt, tack för en sjukt rolig kväll. Välkommen åter!



Det är kul att fylla 20

Har varken hunnit eller orkat skriva på länge! Det kommer säkert en smaskigt inlägg inom den närmsta tiden. Idag vill jag bara upplysa om att månadens fest äger rum.

Ladda så ses vi i dimman sen!