Ida

Numera kan Mira även säga pappa och dää (betyder antagligen där, något som jag och Jörgen tydligen säger rätt ofta). Dessutom kryper hon som en galning nu och ska resa sig mot möbler och annat. Det är så mycket som händer på en och samma gång! Jag hinner knappt med. Mira vill gärna äta själv också så igår fick hon göra det. Det gick väl rätt bra, men hu vad kladdigt det blev :)



Med tallriken i ena handen kan man ta maten och stoppa den i munnen med den andra :)