Ida

Idag fick jag lite ledigt. Så jag låg kvar och gottade mig medan Jörgen fick gå upp halv sju och åka till jobbet. Vid tiotiden åkte jag in till stan. Shoppade lite och framkallade en filmrulle. Alltid lika kul : )

Såg hur ungdomar strömade mot Stagnelius och stötte på en del inne i stan som bar på brochyrer om skolan. Det kändes underligt att inte vara en av dem som samlades i aulan för att lyssna på rektorns tråkiga tal, träffa alla klasskompisar och sedan påbörjar nya kurser och projekt. Väldigt väldigt konstig känsla att se på, men inte vara på väg till skolan själv. Visst är det skönt att slippa allt, men saknar det ändå. Ska jag vara ärlig saknar jag till och med klasskompisarna jag aldrig kom överrens med, som jag aldrig lärde känna. Och så saknar jag dem som jag umgicks mycket med, de som man pratade med ibland, de som skrattade åt, de man tyckte synd om och dem som man inte tyckte någonting alls om. Helt enkelt saknar jag alla fast på olika sätt.

Våra debatter och diskussioner som vi alltid hade som jag avskydde, ja jag saknar dem också. Faktiskt.
Men nu är allt annorlunda och kanske bättre. Det återstår att se. Vet inte än vad jag ska göra med mitt liv.