Ida

Bjuder på en av mina favoritlåtar. Courtney Loves band med låten Celebrity skin från 1998. Så bra!

Kom in på IMDB:s hemsida när jag började kolla efter nya filmer. Gjorde då en upptäckt jag var tvungen att blogga om. Min tuffa Edward Cullen (alltså Robert P) spelade lilla rara Cedric Diggory i Harry Potter och den flammande bägaren 2005. Hur har jag kunnat missa det?



Från trollkarl till vampyr. Det borde jag förstått!

Satt och slö-surfade när jag upptäckte en film som ska ha premiär i mars detta året. Remember me, ett romantiskt drama. Robert Pattinson från Twilight och Emilie de Ravin från Lost är huvudrollsinnehavarna. Vilken kombo. Den vill jag verkligen se!

Ingen har väl kunnat undgå Twilight-hysterin som rådit det senaste året? Huvudrollsinnehavarna Kristen Stewart och Robert Pattinson har prytt flera tidningsomslag. Jag har ignorerat all marknadsföring och mest fnyst åt alla ungdomar som dyrkar böckerna och filmerna. Vanvettigt, har jag tänkt. Dessutom har jag alltid sett Kristen Stewart som en B-skådis. De filmer jag sett där hon har en roll har känts lågbudget och hennes skådespelarinsatts har varit mindre bra.

Så plötsligt när jag såg trailern till den andra filmen i serien ändrade jag på något lustigt vis uppfattning. Jag gillar sagor, myter och andra gamla onaturliga berättelse. Allt dethär med vampyrer tilltalar mig, så jag bestämde mig för att ge Twilight en chans. Så dålig kan ju filmen inte vara, tänkte jag.

Efter att ha sett filmen (hyrde den i förra veckan) måste jag säga att jag förstår tonårsflickorna som törstar efter Robert Pattinsson. Jag har tidigare inte kunnat se vad som skulle vara så snyggt och speciellt med honom. Men nu fattar jag! Det är inte Robert dem dyrkar, det är hans rollkaraktär Edward Cullen. Och det gör jag också. Edward är skitball. Det är förresten hela Twilighthistorien. Precis en sådan där story som jag tycker om.

Slutligen: Tummen upp för Twilight. Jag måste nog erkänna mig själv som ett fan. Planerar nu att se New moon på bio...

Tre överraskningar i lördags, på fjärde deltävlingen:
• Thorleifs Sweet kissin' in the moonlight var förvånansvärt bra och hade en refräng som satte sig. Årets bugglåt kanske?
• Svenska folket röstade otippat på operasångerskan Malena Ernman och låten La Voix. Något som jag inte fattar, eftersom jag har väldigt svårt för opera.
• Star Pilots uppträdde med en låt som lät nästan exakt som deras egna hit In the heat of the night. Obegripligt.

Nu återstår andra chansen och sist men inte minst (efter över en månads väntan) finalen. Det är svårt att gissa vem som tar hem hela skiten. Inget blir ju som jag tror nu för tiden. Chansen är rätt stor att en före detta idoldeltagare vinner. Men jag hoppas att vi skickar en ung talang till Ryssland. Molly till exempel.

DEN VAR SKIT BRA!

Visst, boken ÄR bättre. Men så är det ju alltid när bok blir film. Jag saknade vissa delar, men jag kommer absolut definitivt köpa filmen när den släpps. Det kommer antagligen min syster också göra. Vi måste ju har varsit ex.

Åh, de finns ingen vackrare än du
i din vanliga tröja och i ditt våta hår

Vackert väder - Jakob Hellman

Onsdagar är underbara dagar. Mitt i veckan. Halva jobbveckan avklarad. Snart helg. Bra program på teven. Bra program.. Jag upptäckte nyss att Lost inte visas ikväll. JAG ÄR FÖRKROSSAD. Serien är åter i rutan den sjunde maj. Fast jag vill ju ha den nu. Klockan tjugoett varje onsdag. Nu får jag helt enkelt bita mig i läppen och invänta den 7/5, för då ska jag banne mig sitta klistrad framför TV:n. För då mina vänner har alla tiders och alla kategoriers serie premiär igen.

Igår intog jag Jörgen Erik och Josefine Sagas biosalong. Filmen som visades var den svenska komedin Morgan Pålsson, Världsreporter. En film av och med killarna bakom Hipphipp.

Morgan och hans kamerman Robert skickas ner till Maboto, ett litet obetydligt land i norra Afrika. Det ska snart hållas val, ett val som borde passerat obemärkt, men då sker en stadskupp och  plötsligt befinner sig Morgan och Robert mitt i ett islamistiskt fundamentalist-inferno. De har världens chans att göra årets reportage men med Morgan lutar det mer åt att bli året katastrof.

Jag blev positivt överraskad. Stundtals tjöt hela biopubliken av skratt. Så även jag. Att göra film av en serie är inte det lättaste, så jag förväntade mig en halvdålig komedi, vilket den kanske var men jag gillade den. Ligger Hipphipp i din humorkategori? Då bör du se den här filmen. Egoistiska och idiotiska Morgan kan väl få vem som helst att dra på smilbanden?

Som ni kanske vet ser jag och min käre sambo en hel del på film. För det mesta nytt och frächt, men även gamla godingar. Hur som helst tänkte jag vara så vänlig att jag ger er lite/massor tips på filmer som är sevärda. Bara för att jag är den mest omtänksamma personen ni känner.

♦ Eastern promises, en härlig maffiafilm som börjar med att Anna, en ung barnmorska, är med om ett dödsfall i samband med en förlossning. Den omkomna mamman var en ryska och Anna vill ta reda på mer om henne.  Till hjälp har hon innehållet i flickans handväska - en dagbok och en tändsticksask. Det hela leder Anna rätt till den ryska maffians innersta kretsar.

Tvistad och spännande film.

♦ Black book, (Zwartboek) utspelar sig under andra världskriget. Den handlar om en judisk flickan som lyckas överleva kriget i Holland och går med i motståndsrörelsen med förhoppning att hitta personen som förråde och mördade hennes föräldrar.

Så som många andra filmer med temat Andra världskriget är Blackbook en riktigt bra film. Se den!

♦ Home of the brave. Ännu en film som utspelas under krig, denna gången i Irak. Den handlar om en grupp amerikanska soldater som överlevde Irakkriget och kom hem till Amerika. Flera av dem har svårt att återgå till det vanliga livet och förföljs av det som hände i Irak.

Bra film som berör.

♦ Fracture, (Bristande bevis) är en thriller med Anthony Hopkins i huvudrollen. Den handlar om en medelålders man vid namn Thomas som anklagas för att ha mördat sin fru, men på grund av brister i bevismaterialet försätts han på fri fot. Mordvapnet visar sig vara ett annat än Thomas pistol, och när det kommer fram att polismannen som utrett fallet haft ett förhållande med Thomas fru blir situationen än mer komplicerad.

Riktigt spännande, något förvirrande och otroligt bra skådespeleri.

♦ The golden compass, (Guldkompassen) är fantasi för hela familjen. Jag skulle kalla den en blandning mellan Sagan om ringen och Harry Potter, fast ändå i en kategori för sig själv.

Lyra lever i en värld där människorna inte har själen i sig utan brevid. Själen går vid människans sida i form av ett djur och kallas för demon. I den här filmen reser Lyra tillsammans med ett antal andra (därav jämförelsen med Sagan om ringen trilogin) mot norr för att rädda sin bästa vän och andra kidnappade barn. Till sin hjälp har hon givetvis en gyllene kompass.

♦ The hitcher är en förnyad version av en film från 1986. Egentligen en vanlig skräckis men när man tror att man vet precis vad som ska hända sker något helt annat. Sådant gillar jag. Filmen handlar om ett gulligt par som ger sig ut på en lång bilfärd. På vägen plockar de upp en liftare och han har såklart allt annat än vänliga planer...

♦ Underbar och älskad av alla och på jobbet går det också bra, handlar om Isabella och hennes drömmar om att vara framgångsrik filmstjärna och ha en fantastisk pojkvän. Dessvärre ser hennes liv inte alls ut som drömbilden, men det går väl att ändra på. Isabella kastar sig in utan efter tanke när chansen kommer och kanske kanske är drömmen inte så långt borta.

Svensk komedi som helt klart är värd att se. Gärna med tjejkompisarna så man kan skratta ihop.

♦ Premonition, (Ond aning/Varsel) handlar om en tvåbarnsmamma som förlorar sin man i en bilolycka. När hon vaknar upp dagen efter beskedet om hans död är han hemma precis som vilken vanlig dag som helst. Hon inser snart att olyckan inte skett än och att hon har en chans att stoppa den.

Snurrig men bra film med skådisar som Sandra Bullock och Peter Stormare. Filmen fick mig till och med berörd.

♦ We own the night, är ett kriminaldrama som utspelar sig på 80-talet. Nattklubbschefen Bobby, spelad av Joaquin Phoenix, får problem när klubben blir inblandad i ryska maffians affärer. Hans bror som är chef för en specialrotel får uppdraget att sätta dit en stor rysk knarklangare som håller till på Bobbys klubb. Detta sätter brödernas redan halvtaskiga relation på prov. Snart växer konflikten mellan polisen och maffian och Bobbys familj blir allt mer indragen.

Bra film, såklart och spännande.

Sådär då var det över. Det blev ett par. Jag hoppas någon eller några faller dig i smaken. Kan du inte bestämma dig? Se Premonition eller Blackbook. Nu är det filmtajm!!

Tack för mig hej!

Ja, iallafall har Idol varit en självklar sysselsättning på fredags kvällarna de senaste 3-4 veckorna. Jag tycker det är skitkul med musik. Synd att man inte själv är sådär bra.

Min stående favorit är Amanda. Gillade henne redan vid utagningarna. Hon har en egen stil, det gillar jag. När hon för någon vecka sen sjöng en Tracy Chapman låt blev jag frälst. Så bra. Ikväll blir det Elvis. Hoppas Amanda gör den lika bra som "That's alright mama".

Favorit nummer två har blivit Christoffer. Blev besviken att han åkte ut förra veckan. Han var en av de bästa killarna. "What a wonderful world" är en av mina favoritlåtar och den gjorde ju Christoffer kanon! Hoppas verkligen att snubben får ett skivkontrakt!

Har blivit en hel del film den senaste tiden.

Black sheep

En skräckfilm som utspelar sig på Nya Zeeland. Hela filmen bygger på en fårfarm där man experimenterar för att få fram det perfekta fåret. Genmanipuleringen går snett och fåren blir till blodtörstiga monster.

Detta är ingen film jag rekommenderar. Den var rätt seg och jävligt äcklig. Får som sliter människokroppar i stycken är inget för mig. Det enda jag tyckte var bra var att filmen visade på hur fel det är med kloning och genmanipulering.

Här med förklarar jag er Chuck och Larry

En helrolig komedi. Härlig från början till slut. Filmen handlar om den ensamstående brandmannen Larry som är orolig över hur det ska gå för hans två barn om han skulle gå bort. En bra lösning på hans problem är ett giftemål. Men Larry har inte kommit över sin bortgångna fru ännu, så ett nytt bröllop är inte aktuellt. Istället ber han sin goda vän och arbetskamrat Chuck att gifta sig med honom. Bara på pappret, så att han vet att barnen hamnar i goda händer vid en eventuell olycka. Chuck gå med på förslaget, men äktenskapet skapar en hel del problem..

Kanonfilm. Jag tycker verkligen att alla borde se den. Verkligen jätterolig. Vi var sex som såg den och ingen av oss hade något negativt att säga om filmen.

1408

En rysare baserad på en av Stephen Kings noveller. Många av Stephen Kings verk är väldigt lustiga, men ibland riktigt bra. Den här filmen var spännande hela tiden, men jag blev ändå lite besviken.

Mike Enslin är en författare som ängnar sig åt att avslöja paranormala händelser och skriva böcker om de kusliga platserna. När han jobbar på en bok om de mest "besökta" hotellen checkar han på Dolphin Hotel. Det är rum 1408 han är intresserad av. Enligt ryckten har ingen överlevt mer än en timme i rummet. Strax efter att Mike gjort sig hemmastadd möter han verklig skräck. Det blir en lång och väldigt kuslig timme.

Bra flm, men många frågor blir obesvarade och det är bland det värsta jag vet. Filmen är slut, men man har ändå inte fått veta det man undrat under hela filmen.

I fredags gick jag och Jörgen en runda på marknaden i Torsås. Det blev det gamla vanliga, godis. Sedan var jag klar. Eftersom de flesta av våra vänner jobbade eller hade annat för sig såg det ut att bli en slapp fredag framför TV:n. Lite trist eftersom det är den stående sysselsättnigen. Så istället valde vi bort TV:rutan mot bioduken.

Mr. Woodcock. En amerikansk komedi som fått många dåliga recentioner. Själv blev jag positivt överraskad och fnittrade rejält ett par gånger. Inte en "Wow-film", men en helt okej pinsam komedi. Filmen handlar om John Farley, som nyligen givit ut en potensiell bestseller bok. John återvänder till sin hemstad för en kort visit. Bland annat hälsar han på sin mamma. Efter flera år som ensam mamma har hon träffat en ny. Till Johns förskräckelse hans gamla osympatiska gympalärare, Mr Woodcock, som förpestade större delen av hans tid i High-school.

Helgen har varit riktigt lugn. Jag har inget emot det, tvärtom. För mig har det känns enormt skönt att inte behöva göra ett skit. Bara ladda batterierna helt enkelt. Slippa stress mm. som lätt uppstår om man ska hitta på något. Istället hade jag det kanonbra.

I lördags njöt jag av Ratatouille eller Råttatouille som den heter på svenska. En väldigt omtalad film som fått en massa ros av kritikerna. Jag var lite skeptiskt till om filmen verkligen kunde vara så bra innan jag började titta. Efteråt kan jag inte annat än hålla med recentionerna som skrivits. Ratatouille är en perfekt familjefilm. En såndär film som jag hade sett med familjen om jag var 10 år eller yngre. Jag tror att den tilltalar alla. Eftersom jag är ett fan av tecknade-/animeradefilmer, dem är ju ofta så otroligt charmiga, ville jag väldigt gärna se denhär. Jag ska vara ärlig och bekänna att jag inte såg den i en biosalong, utan hemma framför TV:n. Fy på mig, jag vet. Extra mycket fy eftersom filmen var en värdig biofilm. Jag rekommenderar den verkligen!

Filmen utspelar sig i Frankrike där den matglada råttan Remy bor. Livet som råtta är ofta oglamoröst och Remy drömmer om annat än människornas sopor som middag. Hans stora dröm är att bli mästerkock. En dag får han chansen att utöva sin talang i ett riktigt resturangkök...

En bra film med en av mina favoritskådespelare. Han har ett underbart kroppsspråk, en egen stil, och han kan dessutom få alla att skratta. Jag pratar såklart om Jim Carrey. I denhär filmen är hans karaktär så långt ifrån Ace Ventura som man kan komma, men han är ändå så otroligt bra. The number 23 handlar om en man som på sin födelsedag den 3/2 får boken The number 23 av sin fru. När han fördjupar sig i boken upptäcker han att den är väldigt lik hans egna liv. Efter hand sker samma händelser som beskrivs i boken i verkligheten. Det blir en massa frågetecken och dessa göra att man bara måste se vidare. Filmen höll kanske inte världsklass, men jag skulle kunna ge den en 7:a på en skala till 10. En spännande film, men en talangfull Carrey.